För att känna på formatet och på pennan blev det också en liten skiss.
Vet inte vilka dessa är, men de sitter någonstans inomhus…
– Det är inte klokt. Nu får vi inte gå ut igen.
– Sååå jobbigt! Men det gäller att fatta att det är på riktigt.
– Jag glömmer bort det hela tiden.
– Förresten… Kom du ihåg att ta ut tvätten?
– Nej. Shit!
– Men gud… Det går ju inte att lita på dig. Jag blir så trött.
– Jag glömde det fullständigt.
– Jag vet. Glö-ömde… Nu allt legat blött i sexton timmar. Tycker du det är bra?
– Det är klart jag inte gör. Vad tror du?
– Jag tror att du skulle behöva skärpa till dig.
– Vadå ”skärpa till dig”. Du är så jävla mallig!
– Mallig. Ha! Ansvar säger jag. Du tar fucking inget ansvar för någonting.
– Mallig och präktig så du nästan spricker. Jag hatar när du håller på och trycker ner mig så här.
Någon visslar en melodi inne i rummet.
– Vem är du?
– Häxängeln.
– Hur kom du in?
– Flög genom det öppna fönstret.
Visslar igen.
Ni är lama, tama misstag
Ni som tror ni vet nånting
Bränner nässlor, steker vesslor
Bräcker tackor, släcker facklor
Ett stort jävla misstag är precis vad ni är
